Tänk följande scenario:
Du är inkallad på ett möte du inte vill gå på, det finns ingen agenda och det finns inget mål med mötet.
Du sitter där för att någon tycker att det vore bra om du var där.
Eftersom du är en viktig person som har viktigare saker för dig än att sitta på möten där du inte tillför något, tar du med dig din telefon och din dator. För du är en viktig person med mycket att göra.
Irriterad och ointresserad sitter du med datorn uppfälld under mötet. Du låtsas jobba, när du i själva verket chattar med en kollega om vilket skitmöte du sitter på.
Efter 60 minuter går du ut från mötet, märkbart förbannad över vilket slöseri med tid det här var.
Ditt nästa möte börjar i bästa fall om 5 minuter, eftersom du är en viktig person som har mycket att göra. Det råkar vara ett lönesamtal med en ”besvärlig” person.
Hur stor är chansen att du kommer ha ett fantastiskt möte med den personen?
Nästa fråga: Vems fel var det här från början?
- Ditt fel givetvis.
Du har ett ansvar för hur du disponerar och optimerar din tid och din energi. Du har ett ansvar för vilken energi du tar med dig på olika aktiviteter. Och du har också ett ansvar att våga ställa krav på den eller de som vill åt din tid.
För du är en viktig person och din tid är precis som alla andras, dyrbar.
Slösa inte med den.